Först ut är Elina Rouzbahani som var med i Klubbmästerskapet i dressyr 2011(:-) men till vardags mest tävlar i hoppning. Hästen på bilden är Quantina WL.
”Jag planerar längden och intensiteten på min framridning så att den passar hästen. Ingen häst är den andre lik (eller har den t o m kanske gått en klass redan?). Men i grund och botten är målet att gas, broms, höger och vänster ska fungera. Oavsett om framridningsmöjligheterna är bra/dåliga, långa/korta rider jag med tanken att efter fem steg ska det hända något. T ex fem steg öppna, fem steg öka, fem steg sluta osv. Detta lösgörande arbete ska vara klart innan jag går in på banan där hästen måste vara mellan hand och skänkel. Ett annat viktigt mål för mig är att den unga hästen ska komma in på banan med självförtroende. På framridningen hoppar jag ofta 5-10 cm under klassens höjd (dels för att det ibland kan vara usla förhållanden på framhoppningen). Allt detta varvat med skrittpauser där hästen hinner återhämta sig. Några ekipage innan start sätter jag igång hästen igen och precis innan jag går in hoppar jag t ex ”lilla” för att (förhoppningsvis) slippa det där förargliga petet på hinder nr 1.”