En stilvinnare skall rida med en vinnande stil!

Idag tävlade ett härligt gäng ryttare i den andra RidskoleCupen i hoppning på Vallentuna Ridskola.

Stort grattis till er alla startande som gjorde fina insatser idag. Ett extra grattis till placerade ekipagen!

50 cm ponny

1. Sandra Melin Colleen 106,5 21,3
2. Moa Rehlin Käck 104 20,8
3. Iza Brozin Chicco 101,5 20,3
4. Linnea Smith Chicco 100,5 20,1

60 cm ponny

1. Adam Aspheim Käck 107 26,75
2. Caroline Davidsson Twist 106,5 26,625

70 cm ponny
1. Sofia Killander Piraten 99 24,75
2. Viktoria Martin TipTop 97 24,25

70 cm häst

1. Madeleine Hansing Robbin 98 24,5
2. Maria Croon Toy 96 24

Kompletta resultat från dagens tävling hittar du här.

Vad är stilhoppning och hur bedöms detta?

Domaren bedömer genom ett protokoll ryttarens sits, inverkan, följsamhet, tempo och vägval. I protokollet ska följande delar bedömas.

Det som eftersträvas är att ryttaren har en bra egen balans. Viktigast för det är att se framåt och trampa ned hälen. Man tittar på sitsen både över hindret och mellan hinder. Över hinder är det viktigt att vara stadig, mitt över hästen och kunna följa med på ett bra sätt. Det går bra att växla mellan 2- och 3 punktssits men aldrig hamna i lodrät sits. Linjen skall vara axel-knä-tå med en vinkel i höften.

Ryttarens inverkan på hästen bedöms också. En riktig sits är förutsättningen. Man vill se rytmisk, planerad ridning med kontroll. Ryttarens inverkan skall hjälpa hästen till bättre hoppning och hästen skall svara villigt på hjälperna. Det är viktigt att ryttaren har hästen i balans och rider den runt innerskänkeln på böjda spår och planerar sin ridning så att hästen landar i rätt galopp.

Ryttarens hand har en egen bedömningsgrupp och här vill man ha en stadig och följsam hand. En bra hand lägger man oftast inte märke till… Allvarliga fel är ostadiga händer, ryck i hästens mun mellan hindren och snål eftergift. Det bett som är godkända enligt TR är också godkända vid stilbedömning även om det alltid är bäst att kunna rida på ett vanligt tränsbett.

Tempot avpassas efter hästen och skall stämma överens med hästens sätt att jobba och hoppa. Det är önskvärt med ett jämnt tempo. Här bedöms också hästens förmåga att balansera upp sig.

Ryttarens vägval blir förstås bättre och lättare om sits och tempo är bra först. Man vill se hoppning mitt på hindret och är nogranna svängar. Det är viktigt att ta ut vägarna för att komma optimalt på hindret, inte snedda eller vingla.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.