- Namn: Eva Björsbo
- Smeknamn: –
- Ålder: 47
- Stjärntecken: Kräfta
- Familj: Marcus 11 år
- Husdjur: Fåglar
- Favorithäst: Just nu Zimba
- Favoritgren i ridsporten: dressyr
- Intressen förutom ridning: Familj, vänner, resor, cykla, långfärdsskridskor
- Bästa ämne i skolan: språk
- Äter helst: Tillsammans
- Favoritprogram på TV: True Blood (med Alexander Skarsgård!)
- Bästa bok jag läst: Det finns många bra böcker, men den bästa läsupplevelsen jag haft var när jag läste Harry Potter böckerna för Marcus, och sen såg vi alla filmerna i hop!
- Favoritmusik: Lyssnar mest på The voice på radion, annars gärna 70-tals musik
- Drömresmål: Stockholms skärgård, den är så otroligt vacker
- Bästa egenskap: Tålamod
- Bästa minne: När Marcus föddes
- Hittills viktigaste milstolpe i livet: Att få barn
- Det här vill jag förändra: Ja tänk om man kunde göra världen till en fredligare plats!
- Min drömkarriär/drömyrke: Det har jag inte hitta än, letar…
- Dold talang: Envis som synden
- Blir jag lycklig av: Marcus, hästarna
- Mitt motto: Se saken från den ljusa sidan!
Berätta om ditt ridintresse! När började det och vem var det som inspirerade dig till att börja rida? Vem inspirerar dig idag och varför?
Svar: Jag kommer inte från någon hästfamilj, utan var bara genuint intresserad av hästar som barn. Tack och lov fick jag börja rida och är sen dess helt fast! Det blir bara roligare med åren dessutom J Ridningen är idag helt nödvändig för att jag ska må bra, både fysiskt och psykiskt. Inspirationen är både att må bra och att bli bättre! Sen blir det ju inte sämre av att vi har så duktiga ryttare som Malin och Magnus som man kan inspireras av i sin ridning.
Hur har ditt rid intresse utvecklats genom åren och vart är det på väg? Vilken målsättning har du på kort och lång sikt med din ridning? Vad motiverar dig? Hur tacklar du motgångar?
Svar: Det var egentligen inte förrän jag träffade Malin (på den tiden när hon jobbade på Stockby )som jag började utveckla min ridning. Hon fick mig att inse hur mycket det fanns kvar att lära sig om ridning. Det fantastiska är att det fortfarande går att utveckla sig inom denna idrott, man blir inte för gammal.
Sen har jag ju på senare tid börjat tävla lite smått på klubbtävlingar också, vilket är jättekul. Målet är att kunna rida så bra att det även visar sig på tävlingsbanan. När det inte går bra så får man försöka hitta förklaringen, så att man kan göra det bättre nästa gång. Men det gäller att ha tålamod!
När jag tänker tillbaka på åren som jag känt dig ser jag en ryttare som utvecklats mycket, ofta i långa perioder på samma häst. Först Valle, sedan Pepsi och nu Zimba. Väldigt olika hästar? Vilka lärdomar har du fått med dig från dessa fina pållar?
Svar: De är inte så olika som man kan tro, förutom att Zimba har 8 ben! 🙂 Det är hästar med mycket egen motor och det gäller att rama in och vara lugn, stabil och tydlig. Ställ och flytta undan är ju ett mantra som jag fått med mig genom alla dessa hästar. Just när man sitter på samma häst en längre period hinner man ändra och försöka nya saker. Det är väldigt häftigt när man sen ser att det ger positivt resultat!
Jag minns också att vi träffade din lille son, Marcus, oftare i stallet förr. Har han slutat rida? Det här med killar i stallet… Varför är det så svårt att locka dem? Hur tror du att man skulle kunna locka Marcus och hans kompisar och andra små killar till stallmiljön?
Svar: Marcus red ett år när han var sju men ville sen inte fortsätta. Han fastnade inte för ridningen. Jag försökte ta med hans kompisar varje gång vi åkte ut för att få någon mer kille att börja, men det lyckades inte tyvärr. Jag tror att det underlättar om det finns ett intresse i familjen för att det ska vara naturligt för en kille att välja ridning, tex att föräldrar eller syskon rider. Då kommer han antagligen att komma i kontakt med miljön och förhoppningsvis även inse att det är fantastiskt kul. Men som sagt var, jag har inte lyckats än med min egen son…
Hur går det med tävlingskarriären? Vad ska till för att vi ska få se dig på tävling med Zimba? 🙂
Svar: Ha ha, det får bli på nästa tävling när man får klä ut sig, så jag kan klä ut mig till oigenkännlighet i så fall!
Berätta om ditt engagemang i styrelsen för Vallentuna Ridklubb. Vad är din roll, din drivkraft och din målsättning med styrelsearbetet?
Svar: Jag är kassör i VRK och har då en tydligt definierad roll. Det jag bidrar med i styrelsen är att hålla ordning och reda på de formella bitarna så som ekonomi , medlemsregister mm. Sen tycker jag också att det är väldigt spännande att lära mig mer om hur man arrangerar tävlingar och hur man faktiskt lyckas genomföra dessa också.
Styrelsen har arbetat framgångsrikt med projekt för att främja barn/ungdomar och träning samt för att behålla och nyrekrytera barn/ungdomar till sporten. Vad är viktigt att tänka på när man driver föreningsprojekt? Vilka är framgångsfaktorerna?
Svar: Att ha ett tydligt mål samt att följa upp. Det ska också vara realistiskt och genomförbart för att attrahera både de som ska jobba med projektet och de som projektet vänder sig till. Man får aldrig glömma att föreningsprojekt baserar sig på ideell verksamhet och då måste det finnas engagemang från eldsjälar för att det ska fungera. Det finns många eldsjälar inom föreningsverksamheten som får hjulen att snurra, allt på ideell basis. Så vilja, intresse och drivkraft från dessa personer är grunden.
I år firar ju Ridsportförbundet 100 år. Har Vallentuna Ridklubb planerat att uppmärksamma det på något sätt? Hur?
Svar: Det kommer vi att göra. Antagligen blir det ett eget evenemang under hösten där vi kommer att uppmärksamma ridsporten på olika sätt. Vi återkommer med mer information på hemsidan!
Tack för intervjun och lycka till med din ridning under året, önskar Vallentuna Ridklubb!