Jag erkänner, jag kunde knappt stava till namnet och vart det låg fick google hjälpa mig med. Sagt och gjort, tog med Therese Stackelberg och vice ordförande Lotta och åkte ut på landet. Det var tur att det var jag som körde(jag är åksjuk) för det är smala och kurviga vägar man åker på men ack så vackert. Vallentuna Kommun är fantastiskt vackert! Det är ängar, gårdar, skog, hästar och kor och ett härligt lugn som sprider sig när man rullar fram i landskapet.
 |
 |
| Annica Jansson Sundqvist | Annica Jansson Sundqvist |
Lilla Lundby, en familjeägd gård med 16 inackorderade hästar, skrittmaskin, hagar och ridhus. Där bor Annica Jansson Sundqvist med sin familj och sina föräldrar. Det vinkas, hejas och kramas. Det byggs bana, en omfattande sådan när vi gör entré i ridhuset. Jag får hålla en fin häst och Annica är noggrann med hur eleverna bygger. På ett ödmjukt men korrekt sätt säger hon till en av eleverna hur ett kryss ska ligga. Jag får också en fråga om hur långt travbommen ska ligga framför hindret, 2.5 meter säger jag, och det var rätt, puh.
Lossan Lundkvist med sin Finezza
Tre av eleverna har kört med släp(på denna väg då) med sina hästar bara för att få träna för Annica. En mamma uttrycker att hennes två flickor inte vill träna för någon annan och då har de provat flera kända tränare som man läser om i pressen. Annica är väldigt coachande och positiv. Hon har en idé om att grund ridningen är mycket viktig men själva hoppet sköter hästen själv. Det är ryttarens ansvar att se till att hästen får de bästa förutsättningar för att göra det perfekta hoppet. Eleverna som tränar tävlar från 1.10-1.30, det är höga höjder vi pratar om.
Lossan Lundkvist med sin Finezza
Det märks tydligt att hästarna tycker att det är roligt, de taggar lätt upp sig. Uppvärmningen börjar med en övning som gör att hästarna ska lösgöras. Det är trav in på ett rättuppstående, volt till höger med travbommar innan och efter ett räcke, halvbåge höger och på ett rätt uppstående i trav. Uppvärmningen börjar på 50 cm och Annica höjer gradvis. Coachningen är i full gång och eleverna korrigerar och gör om tills alla är nöjda.
Det märks tydligt att Annica njuter av sitt jobb som tränare och det märks att eleverna såväl hästarna blir avspända i hennes sällskap. Tiden går alldeles för fort och det är svårt att slita sig. Man vill se mer och suga i sig av all kunskap….
Lossan Lundkvist med sin Finezza
Mamma Kerstin (bilden överst) tar med oss och visar stallet. Rent och snyggt och lugn och ro…. Den ena fina hästen efter den andra hälsar på oss när vi går runt. Stallkatten och hunden följer oss med blicken. Ett gäng står och gör iordning sina hästar inför sin träning för Annica. Bland annat står Linus och gör iordning sin enorma häst Stål Henrik.
 |
 |
| En av invånarna i stallet tittar nyfiket upp |
Therese fastnar hos en liten svart shettis som står i ett hörn och vill hälsa. Sötare får man leta efter. Tiden springer iväg och det är dags att säga hejdå. Uppfyllda av energi sätter vi oss i bilen och konstaterar att vi nu ska åka på smala, kurviga vägar i mörkret…och vi har bråttom. Jag gasar på medan Lotta i baksätet berättar att här står den med sin häst osv…förbi Lindholmen, vänster sväng till Veda. Nu ska det ridas!
Världens sötaste lilla shettis hade en egen hörna i stallet. Där var det lätt att bli kvar…
Sagt om Annica:
Lena Sahlin, medlem i VRK, banbyggare, lagledare för flera allsvenska lag med mera….
”Annica lärde jag känna när hon red en häst som hette Mae West, tror det var 1985.
Har känt och tävlat med och mot henne sedan dess. Annica har alltid varit otroligt ambitiös med sin ridning och hästar överlag. Är egentligen sjuksyrra tror jag men valde andra yrken för att passa med ridning och tävling. På Posten bland annat. Som tränare har hon Rolf Byström sen 30 år tillbaka tror jag…
Som tränare för andra är hon engagerad och finns till hands när de behöver hjälp. Hon erbjuder en träning som är planerad hela terminen och tillsammans med eleven med målet för säsongen i sikte. Vilka tävlingar och klasser som ska ridas. Grundridningen är viktig, hästen ska vara genomarbetad och ryttaren blir bra utbildad i allt om ridning och hästkunskap.
Men Annica vill att eleven ska vara engagerad tillbaka, det ska vara en dialog mellan dem och eleven ska vara vetgirig och öppen för att lära sig häst och ridning.
Några hästar har Annica ridit i svår hoppning, idag tävlar hon tyvärr lite för lite (tycker jag som gärna haft henne i laget :)) men familj och generationsskifte på gården tar mycket av hennes tid just nu… men hon lär vara tillbaka…gärna som ponnymamma också :)”
Malin Isaksson, sekreterare i Vallentuna Ridklubb, hästägare, ridlärare med mera…
”Annica har haft många elever och de stannar kvar länge. Det i sig betyder att hon är väldigt skicklig. Jag har även sett henne rida själv och hon är otroligt duktig. Min tidigare häst Franke ville hoppa…även om jag föredrar dressyr. Sagt och gjort jag fick plats i en grupp. Väldigt bra träning med högt engagemang och positiv anda. Även om hon visste att vi max hoppar 1 meter så lägger hon ner sin själ och hjärta för att vi skulle få en bra träning.
Annica är en sådan där person som kommer utklädd när hon kommer till Påsksmällen(klubbtävling), hon är väldigt glad och positiv.”